Dags att gå på annan stig

Ganska självklart finns just nu ett beslut om att tack och hej. Nu är det dags att gå vidare på en annan stig. Nu är det dags att avsluta fertilitetsvården. Verkligen inte utan sorg men med acceptans. Och t.o.m med en viss lättnad i att stänga den dörren. Vad som händer nu är lite hakusessa, speciellt som många andra bollar också är i luften liksom... Men åtminstone får jag arkivera en boll. Ett kapitel är avslutat och ett vägskäl med väldigt stora återverkningar lämnat bakom. Mamma eller inte fick svaret inte, åtminstone vad gäller singelföräldraskap via fertilitetsvård, och åtminstone just nu. Jag utesluter inte helt att det kan komma att tas till ny bearbetning senare, men jag måst nu för tillfället ge annat rum. Ge mej själv mera svängrum, sluta hänga och vänta, i hopp om att ännu kanske...? Det är rätt utmattande, måst jag säga. Att svaret på bloggens rubrik är inte, det är väldigt, väldigt ledsamt. Det är allt annat än vad jag hade hoppats. Allt annat än den enorma dröm jag hade när jag börja denhär resan. Verkligen. Ändå är det vad det är, och jag vet att det måst få vara så då. Så, nu blir denhär bloggen mer en resa i att acceptera en fortgående barnlöshet och leva vidare med den som en del av livet. För skriva, det fortsätter jag med. Tack till er alla som stött mej under vägen - fortsätt gärna med det!! För stödbehovet försvinner ju förstås ingenstans...