Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019

fredag 17 maj 2019

Simpukkaviikko-inlägg!

Simpukka samla diverse inlägg från Simpukka-viikko på sin blogg, så den som är intresserad hittar dem där. Flera riktigt fina intervjuer, artiklar, blogginlägg m.m. Insåg också att jag glömde länka till texten som hörde till bilderna i föregående inlägg - den hittar ni här.

Det är superfint att alla de här berättelserna delas, att så mycket görs för öppenhet och förståelse - för det ger både andra barnlösa en känsla av att inte vara ensamma, och förhoppningsvis omgivningen en större förståelse för allt dethär.

Dessutom har fler berättelser i årets kampanjer varit bestående barnlösa, något som mer sällan synts tidigare. Berättelser om barnlöshet slutar ofta med barn. Det ”traditionella” lyckliga slutet. Men också det där livet fortsätter ok utan är viktigt att se.

Simpukka-namnet kommer från tanken om att man som barnlös ofta sluter sig som en mussla i sitt skal, där sanden skaver. Men med tiden kan skalet öppnas och pärlan synas. Och pärlan, det är mer den mening och fortsättning man hittat - med eller utan barn.

Jag är själv glad över alla de berättelser och kommentarer som synts under Simpukka-veckan, och glad att själv ha kunnat vara en del av det. Jag tror åtminstone starkt på det att det är genom att öppna upp och berätta om saker som förståelsen runtom kan öka.

lördag 11 maj 2019

Lapsettomien Lauantai

Idag är det Lapsettomien lauantai, de barnlösas dag, som nu firas för 26:e gången. Dagen vill lyfta upp det faktum att föräldraskap aldrig är självklart - alla kvinnor som så önskar blir inte mammor, alla män inte pappor.



För mej är livet efter många år av längtan och försök nu annat, som också är rätt bra. Ibland (ibland!) kan det t.o.m. kännas lättare såhär. Men helt försvinner inte längtan, och tomrummet syns och känns mellan varven.

Alldeles helhjärtat kan jag kanske aldrig säga att också ett liv som barnlös är ok. Kanske jag inte heller behöver. Det är ju ändå ett tomrum som påverkar livslångt och kommer emot i så oändligt många olika sammanhang.

Det tomrummet syns väldigt tydligt i de bilder som togs för Simpukkas kampanj under veckan. En där olika familjer som berörs/berörts av barnlöshet lyfts upp, för att visa att barnlöshet berör många olika konstellationer.



Jag undra när bilderna av mej sku tas hur man fotar en singelfamilj där barnet inte fick komma. Som svar fick jag att med nåt som symboliserar barnet, eller nåt som varit viktigt för en själv under processens gång.

Med kom då kaninen som köptes för barnet i samband med allra första vårdtiden. Som sen aldrig fick välkomna sin ägare. Och en vit gerbera, för den gång jag stod på bron och kasta ner en i ån, för att symboliskt släppa missfallet.

Det var inte alldeles enkelt att ta de bilderna. Inte heller alldeles enkelt att se på dem. Att sätta sej in i det tomrum jag ändå ofta bär på på dethär sättet, det var känslomässigt ganska tungt. Blir så tydligt på nåt sätt. Men är ju sant...

fredag 10 maj 2019

Simpukkaviikko 2019/5

Lite tillbaka till kommentarer och frågor på sociala medierna idag, med en annan bild och annan vinkel. Mer överlag, inte bara frågor/kommentarer kring barn”skaffning”.

Denhär gången mer kring att det inte är så lätt att veta vad man ska säga när någon befinner sig i en kris eller en tung situation, såsom ofrivillig barnlöshet. Ibland är det som sägs allt annat än vettigt, mer för att man försöker hitta nåt bra och tröstande, eller försöker fixa sånt som inte går att fixa. Välmenat, ofta, men blir ändå fel, eller åtminstone jobbigt.

Tumregel är ju nog helt överlag att det viktigaste är att lyssna snarare än tala. Man varken kan eller behöver försöka fixa nåt, och råd känns mest otrevliga och oförstående. Olika rätt bra fraser som går att använda är ”Jag vet inte vad jag ska säga.”, ”Det finns ingenting att säga.”, ”Jag finns här om du behöver det.”, Jag lyssnar om du vill prata.” Som exempel.

torsdag 9 maj 2019

Simpukkaviikko 2019/4

Idag kom some-turen till temat barnbarnlöshet. Idag blir det nu bara samma text här;

Barn är ingen självklarhet, och så då förstås inte heller barnbarn. För många ofrivilligt barnlösa blir det en ny rond av sorg och utanförskap då vänner och andra i omgivningen får barnbarn, och ofta väldigt gärna pratar om dem.

Inte heller för folk med barn är barnbarn någon självklarhet, och det kan för många också vara ledsamt och tungt. Men viktigt förstås att notera att egna barnen varken har skyldighet att ha barn, eller alltid möjlighet att få barn.

Vad gäller det där med att prata om barn och barnbarn så är det förstås ett förståeligt samtalsämne på många sätt, och visst ska de få finnas med. Men är de 1) det första som ”kastas i ansiktet”, 2) ett konstant samtalsämne, 3) bara gnäll om hur tungt det är eller 4) massa lyriska beskrivningar av härligheten i det så är det ofta tungt för ofrivilligt barn- och barnbarnlösa att ta emot.

onsdag 8 maj 2019

Simpukkaviikko 2019/3

Idag var some-budskapet ”låt bli frågorna och kommentarerna”. Detdär med ” har du barn”, ”när ska ni skaffa barn”, ”borde inte lämna det för sent”, ”inte lämna för långt mellanrum till följande” osv. Ni vet... Och detdär med att ta för givet att folk har barn. Jag har främst råkat ut för förstnämnda fråga och sistnämnda antagande. ”Du har ju säkert små barn hemma?” eller ”Hur gamla är dina barn?”. Det är alltid rätt tungt att svara på det. Nej, jag har inte barn alls hemma. Eller på nr 2... Där sku jag ofta gärna vilja svara ”aj vilka barn?” Men gör ju nog inte. Svarar kort att jag inte har barn. Ibland tillägger jag att jag är ofrivilligt barnlös, men det är nog mer sällan... Det blir ofta lite tyst då, efter det svaret... Inte för att det är mitt problem direkt, den tystnaden, men det är oftast lättare utan den svansen. Förutom då den som får svaret kan relatera till problematiken, och det blir ett riktigt bra samtal av det hela. Händer nog mer sällan iofs, för de personerna frågar inte. De vet hur tung den frågan kan vara.

tisdag 7 maj 2019

Simpukkaviikko 2019/2

Idag handla some-budskapet om gemenskap. Du är inte ensam. Det är en av de viktigare och starkare aspekterna i det stöd som Simpukka-föreningen och dess olika stödgrupper erbjuder - möjligheten att känna att andra delar de erfarenheter man själv bär på. Att man inte är ensam med dem. Att andra förstår (åtminstone en stor del av) de tankar och känslor som dyker upp i den bergochdalbana som är barnlöshet. Att få dela med andra som vet vad du talar om är till enormt stor hjälp, tycker åtminstone jag. Förstås är också närstående som lyssnar och finns där viktiga, men kamratstödet ger en särskild form av gemenskap och en delaktighet som åtminstone för stunden tar bort känslorna av utanförskap och ensamhet.

måndag 6 maj 2019

Simpukkaviikko 2019/1

Idag inleds Simpukkaviikko - en kampanj som Simpukkaföreningen startat för att öka insikt i frågor kring ofrivillig barnlöshet. Det gör de förstås också annars, men under denhär veckan är det starkare i fokus. I år delas både citat och viktiga kommentarer som delats ren tidigare år, och också en pod-serie med olika barnlöshetsberättelser och en bild- och bloggkampanj som lyfter upp att barnlöshet berör många olika personer/familjer, och att det inte är nån lätt fråga att bära. Kolla dem på Simpukkas Facebook, websida, Insta etc... Och stay tuned här, länkar säkert till nåt... Och åtminstone kommer mina sociala media-kanaler att vara rätt fulla med sånahär frågor denhär veckan. För att förståelse är viktigt och behöver öka ännu.

Idag dela jag en av Simpukkas bilder, med texten typ ”barnlöshet är vanligt men hålls ofta gömt, också i din närkrets kan det finnas flera som inte vågar prata om det”. Det här är en av de tankar som är bra att försöka sprida mer i omgivningen, få mer fotfäste för. Främst för att folk allt mindre ska ta för givet att folk har barn, sluta ställa frågor och fälla kommentarer som ”när ska ni skaffa barn” eller ”ni borde börja nu så det inte blir för sent”... För vem vet hur mycket de längtat och hoppats, men inte fått välkomna några barn trots alla de tunga försöken... Vi kan aldrig utgå från att barntemat är ett lätt samtalsämne för alla.

En del av Simpukkas politiska program handlar om att se hur mångfacetterat och brett problem barnlöshet är, och utveckla familjemöjligheter för alla. En del kring det hittar ni i dethär inlägget... Stöd och möjligheter till vård etc. plockas upp som viktiga delar... En annan punkt är att familjer/personer som lever utan barn behöver ges likvärdig plats. Det finns mycket som behöver jobbas på i de här frågorna - så det är fint att Simpukka finns! Simpukkaviikko och Lapsettomien lauantai är viktiga tillfällen att lyfta upp frågorna.