Finding mr Right?

Vi närmar oss inledningen av fertilitetsvården, men innan jag kom så långt starta jag år 2013 med en lite annan approach. Parförhållande har aldrig haft särskilt stort fokus i mitt liv, men jag bestämde mej för att åtminstone ge den möjligheten en chans, och sätta lite mer aktivitet på den saken ett tag.

Sagt och gjort - vad gör man då? Tja, jag börja med att testa nätdejting, vilket resultera i några trevliga chatt-kontakter och nån enstaka dejt, men inget mer än så. Några vänners vänner tog jag kontakt med, och kom inte så långt där heller. Den allra roligaste grejen var den gången jag var på speeddating. Skojig upplevelse som lärde mej en hel del om vad jag gillar och inte gillar, och hur jag fungerar i sånt samspel. Ledde inte till nåt, men var roligt och givande som engångsgrej.

Vad jag framförallt lärde mej under det halvår jag orka hålla det projektet uppe var att det inte kändes rätt. För mej, alltså. Var inte riktigt min grej att försöka hitta nån. Missförstå mej inte - dyker nån upp är det en bonus! Jag utestänger inte ett parförhållande, varken nu eller senare. Men att söka kändes fel och konstigt. Och så börja jag mer och mer känna att det är fel mot killen i fråga att söka efter honom när han börja kännas mer som ett medel för att kunna få barn. Är ju inte direkt vad man ska ha en karl till, i alla fall i första hand. Ett parförhållande ska kännas och vara viktigt i sej, inte som ett medel.

Men dethär med att välja bort eller inte ha fokus på att hitta en partner känns tydligen provocerande för en del? Jag har fått motivera och förklara mej en hel del på den punkten åt vissa. Inte så många, men stöter på det ibland. Mitt liv är inte sämre för att jag inte har en partner! Visst känner jag mej ensam ibland, men vem gör inte det? Och sällskap kan vara så mycket annat också - vänner, familj osv. I dagens läge är jag otroligt nöjd och tillfreds med min singeltillvaro (ja, förutom detdär med barnet då), och sku egentligen ogärna byta ut den mot nåt annat. Men man får väl försöka vara öppen för vad som dyker upp under livets gång, så gott det går. Utestänger inget, men fortsätter gärna nog såhär, om än med förhoppningen om att barnet får komma nåt tag.

Projektet Finding mr Right tog slut på ett halvår, eftersom det som sagt inte kändes rätt, och eftersom tankar och känslor blev allt mer intagna och upptagna av detdär med singelmödraskap. Hur den saken nystar sej vidare återkommer jag till...