Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019

måndag 2 maj 2016

Nä, går inte som i Strömsö

Tömning, inte helt kul. Tabletterna satt jag in på fredag morgon, första 4 vid halv 7 (kunde inte sova) och när inget hände följande två som instruerat tre timmar senare. Fyra timmar efter det först hände nåt alls. Under fredagen från och till lite mer blödning. Lördag smått, söndag och idag på dan just ingenting. På kliniken tyckte dom då att boka tid till gyn.polin och få nya tabletter. Så det gjorde jag. Fick en tid till imorgon. Suckade lite över att behöva ta mera tabletter, men hellre det än att skrapas... Nå, naturligtvis och typiskt nog - sen satte det igång några timmar senare. Just när man hunnit boka. Absolut. Förstås. Avvaktar nu till imorgon på morgon (dom har ändå stängt för idag), får sen avboka min tid förhoppningsvis. Och så får vi hoppas att kroppen nu fattar och gör vad den ska. Det är inte det minsta roligt att rent konkret se det lilla livet rinna ur, det är hjärtskärande ledsamt. Men det är vad som behöver ske. Hen fanns inte mera ändå. Det var ren över. Det finns ingen räddning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar