På allra högsta plats bland saker som hjälper mej orka är samtal, samtal... Familj, vänner, samtalsterapeut, andra barnlösa... Delande och att bli hörd. Det har varit (och är i viss mån ännu) det allra viktigaste för mej. Under processen, men också nu. Att bli förstådd och få rum för sina känslor. Tack till alla er som har funnits och finns där, och möjliggör det!
Att skriva hjälper också. Dagbok och blogg... Sätta ord på tankar och känslor, och se på dem med en aning mera distans. Det strukturerar upp lite. Tydliggör, och hjälper en att se. Orsaken till att jag skriver denhär bloggen. Kan den sen hjälpa eller ge nåt åt nån annan samtidigt så är det en väldigt bra bonus. Men framför allt känns den viktig för mej själv.
Fokus på positiva saker jag ändå har är nåt som hjälper, när man lyckas hitta till det... Det är nog inte alltid så lätt. Men jag njuter av friheten och egentiden. Av att kunna studera och fokusera på jobb i lugn och ro. Av långa lugna promenader, på stan eller i naturen. Jag trivs med lugn och tid, och försöker njuta av det. Fokusera på allt det jag har, och får uppleva.
Simpukka. Det hjälper när man vet att man inte är ensam. Simpukkas arbete för kamratstöd och medvetenhet kring barnlöshetsfrågor är väldigt viktigt och värdefullt! Genom att få möta andra, läsa andras berättelser eller fakta kring barnlöshet ser man en bild som är större än man själv, och har möjlighet att dela. Och via det är den egna bördan lättare att bära.
Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar