Gravidmagar, up close and personal

Nåt jag ännu har svårt med är gravidmagar. Tar alltid oundvikligt ett djupt och rätt häftigt andetag, hjärtat kör en volt i bröstkorgen och det suger till i magen. Oftast ganska kraftig fysisk känsla. Idag ett gemensamt möte i ett större gäng, och två gravidmagar satt med i ringen. Ren magarna i sej var lite jobbigt, och de överentusiastiska kommentarerna kring dem la några stenar till på bördan... Men inget annat att göra åt det än att andas djupt en gång till och svänga fokus till själva mötesärendena. Lyckades bra med det idag, eftersom jag behövde vara ordentligt engagerad i diskussionen. Vemodet sitter nog ändå i nu efteråt. Är ”bara” att ge känslan acceptans och rum, och andas igenom den, så försvinner den igen. Tills nästa gång. Och nästa. Och nästa. Får se när och om den går ur, den reaktionen. Puh.