Den där längtan efter att få uppleva graviditet och barn har gnagat i hjärtat, främst som avundsjuka och vemod i relation till sådant som andra får vara med om.
Och sen slog tanken ner som ett blixtslag - jag vet inte om jag längre skulle vilja ha barn! På nåt plan vilja uppleva det ja - men vill jag ge upp allt det jag nu har?
Jag har jobbat hårt på att hitta mitt värde, min mening och innehållet i mitt liv. Hitta känslan av att jag och mitt liv duger, trots att jag är utan barn. Och nu mitt i allt, lite som att molnen skingra sej och visa en klarblå himmel, kan jag känna att jag ju har allt det - värde, mening, livsinnehåll. Det jag byggde upp som alternativa vägar när barnet inte fick komma - det är nu det som är mitt liv. Ett bra liv. Ett liv med ingredienser jag inte är helt villig att släppa.
På insta kom det emot en lista med förslag kring att hitta vägar i fundering kring fortsätta eller inte. Och en av punkterna resonera starkt i mej. ”Focusing on what you have to gain by letting something go and not what you’d be losing.” Och ”Not excluding everything else in life in the pursuit of one thing.”. Att fokusera på vad man vinner genom att låta nånting gå kändes som en bra approach, och nånstans omedvetet har säkert den tanken fått fotfäste.
Jag tog emot tanken om ”vill jag ens mera” med en stor portion förvåning. Tanken känns radikal, nästan lite vågad eller skruvad. Vaddå vill jag ens? Såå mycket som jag ville ha barn, hur kan jag nu mittiallt inte vilja? Och ändå - nej, vet inte om jag vill mera. Finns så mycket annat jag har, är och vill. Och insåg att det inte tar bort nåt av signifikansen i den drömmen, den processen eller det tomrummet - det som var - och säkert inte helt heller själva tomrummet eller sorgen, men det ger rum för det andra som har fått växa runtom. Som jag har kämpat för att hitta som nya vägar. Och ärligt talat - det känns för jävla bra!!
Att gå från att kämpa för att se mej själv, mitt liv och saker i det som värda och tillräckliga, till att nu inse att jag kan njuta av en mängd saker tack vare att jag inte har barn - det är ett rejält fokusskifte! Har förstås ren tidigare kunnat, ren tidigare lyft fram de goda sidorna och uttryckt att ett liv som barnlös också är ett bra liv - men nu känns det mer som helhet så. Mer som att nu har jag internaliserat det, nu är det så. Nu är mitt goda barnlösa liv där.
Skrev om det på fb i en grupp för bestående barnlösa, och fick frågan vilka faktorer som ger mej den känslan - som är sådana som får mej att inse att jag nu inte sku vilja byta ut mitt liv mot ett med barn mera. Fundera en stund på den saken, och posta sedan denna lista;
METIME! I love having my own peace, and my own pace. A calm and quiet home and control over my sparetime. Get to mostly do whatever I want when off work.
MEET FRIENDS! Especially the ones I can have deep and meaningful conversations with. Having the time, being able to meet them on short notice, and so on...
CONVERSATIONS! In general. Just being able to give them my full attention and staying in them with the people I meet. Letting that be important.
SELF-IMPROVEMENT! I enjoy pondering things, writing, and exploring my mind. Thinking about who I am and who I would want to be, what I would want to do.
STUDY! My childlessness pushed me into an even stronger interest in psychology, have done some studies already, hoping to one day be a therapist.
PROFESSIONAL FOCUS! I have the luxury to take my time planning and pondering, having time and space to read up on things etc. (I’m a teacher.)
TRAVEL! (Well, of course, not right now.) Having the freedom to go where ever I choose, getting to explore the world. Meeting people, learning...
READ! Oh my good - could do this all day! Summerholiday right now, at our summer cottage - mostly enjoying a good book in the sun (or well, shade - it’s hot!).
NATURE! And being able to enjoy it in peace. Not having to have my focus on children running around so they don’t hurt themselves or something.
FOOD! Choosing myself what to buy and what to cook (or choosing not to cook). Having a glas of wine or cider just because I can. In my own time.
BE A COOL AUNT/OTHER! And this is a new one! Have been feeling too sad to do things like this. But now feel I can enjoy other peoples kids more...
I’m sure there’s more. These where just some that popped into my mind now, and that have been feeling like parts in really wanting to continue this life.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar