En del har kanske missat påvens uttalande om frånvaro av föräldraskap häromdagen. I engelskspråkiga barnlös/barnfri-kretsar går det inte att missa. Trodde först, när min brors sambo nämnde hans uttalanden, att det var nåt missförstånd. Men tydligen inte...
Ids inte upprepa direkt, men själviskhet nämndes, och förminskad mänsklighet. Och vi som inte kan få biologiska barn bör adoptera. Och det uttalandet raserar så mycket av känslorna av likvärdighet och värde hos oss som inte kan få barn. Som vi annars också kämpar med, personligen och i samhället. Antagligen delvis för barnfria också, åtminstone vad häller omgivningens syn. Och överlag gör uttalandet det nog igen lättare att se ner på och kritisera valet att inte ha barn, och se ett barnlöst liv som mindre meningsfullt, utan kärlek. Det gör mej ledsen.
På sociala medier finns många goda svar att läsa. Följ t.ex. #childlessnotbychoice på Insta, så borde en del av dem dyka upp. Chasing Creation hade ett bra svar, t.ex. Och The Pleasure Anarchist också - The Pope Weaponized Parenthood. Om du läste och blev sårad och borttappad av påvens uttalande - försök hitta andra röster att ta till dej som motvikt!
Och som motvikt också ett boktips! Eller snarare tre. Sara Lövestams trilogi om Monika, med bestående ofrivillig barnlöshet som huvudtema. Delvis baserad på egen verklighet. Del ett och två finns ren, del tre kommer ut i vår. Har läst de två första under jullovet, och kan verkligen rekommendera! I del 1 finns ännu försöken med, men den slutar med ett beslut om att vården avslutas. Del 2 handlar om krisen och att försöka hitta vägar vidare. Vem är jag om jag inte får bli mamma? Del 3 - tja, återstår att se. Så bra beskrivet, och mycket man kan känna igen sej i! Processer, tankar, känslor, frågor...
”En synopsis är den plan efter vilken man skriver sin historia. …
Det slår mej … att jag har tappat mitt synopsis.
Människans berättelse är att hon föds, växer upp, förvärvar kunskaper och ägodelar, får barn, hjälper barnet att växa upp, ser barnet förvärva kunskaper och ägodelar, får barnbarn och dör. Som i alla berättelser kan detaljerna se olika ut, men det är grundhistorien. Alla är införstådda med den.
Utan narrativ finns vi inte. Jag har sagt det flera gånger i min föreläsningssal, att det är genom reproducerandet av gemensamma myter som mänskligheten kittas samman. Tack vare vår förmåga att koppla ihop, ge liv åt och vidareförmedla skeenden, kan vi begripa vår omvärld och skapa kulturer större än vår omedelbara familj.
Men jag har aldrig riktigt tänkt på vad det betyder för den som inte lever människans berättelse. Mitt synopsis finns inte. Jag vet inte vad som förväntas av den som inte får barn.”
Första Monikabok; Ljudet av fötter
Andra Monikabok; Bära och brista
Tredje Monikabok; Nu levande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar