Evolution och fortbestånd

Kom underfund med att dethär med att läsa om evolution inte var att rekommendera som ofrivilligt barnlös. Blev bara ledsen och upprörd. Jag är iofs fullt medveten om hur evolution fungerar, men var inte förberedd på den diskussionen i en bok med tema personlighet.

Kapitlet handla om hur evolution medverkat i utvecklingen av personlighet i mänskligheten. Och evolution handlar ju om att arten ska fortgå. Texten förklarar att individens fokus är att gener ska föras vidare, och att personlighet är viktig där. Så det innehåller meningar som;

"...in the pursuit of species survival and reproduction, men and women are interested in selecting partners who enhance the success of reproduction and continuation of that person's genes."
"...males are thought to have evolved mechanisms that enable them to detect whether their potential female partner will provide them with a rapid production of offspring and be faithful to them, thus providing them with more offspring." 
"...the mating strategies are functional because they serve a purpose of obtaining a mate so that males and females can enhance their chances of, and success at, reproduction." 

Så enligt denna tanke är personlighet något som (delvis) utvecklats och utvecklas för att vi ska kunna lyckas med att hitta en partner och föra våra gener vidare. Och jag har ju liksom misslyckats med båda då. Varken hittat en partner eller kunnat föra vidare mina gener.

Och fine, jag vet att boken talar i ett större perspektiv än individ, men det kändes ändå väldigt otrevligt att läsa. Det ger ju för det första ett inte alldeles smickrande betyg åt min personlighet, för det andra påstår det att mina gener ur evolutionssynvinkel inte är vettiga att föra vidare, och för det tredje så känns det lite som att vad är då enligt detta meningen med det infertila livet liksom...!? Jag är inte av den åsikten att meningen med livet är att få barn, men i just den delen av det kapitlet kändes det så. Som ras är det ju verkligen viktigt med fortbestånd, men som individ är ju inte reproduktion det enda livsinnehållet eller målet med livet. Ändå gavs lite den bilden i denhär texten. Och det kändes ledsamt. Dåligt humör pga bl.a det idag. Brukar kunna ha överseende med sånt, och mera se helheterna, men av någon orsak stör dethär mej idag. Och det stör mej att det stör mej. Allmänt rätt nere idag.