Vädret speglar humöret

Eller humöret speglar vädret? Nåndera eller både och. Dystert och regnigt ute, dyster och tårmild också jag. Känner mej nog till en stor del ganska så grå och mulen just nu. Ganska nere. Har inte lust, inte ork. Vet inte och vill inte. Mest suttit inne i soffan och läst bara, för att det inte har varit väder att vara ute. Och när det äntligen är det så tar det inte länge så kommer molnen igen. Igår hann jag där på halva dagen just få på mej solkräm och bikini och lägga mej i solen så blev det mulet. Kändes just då väldigt fräckt och ledsamt. När jag äntligen sku få lite sol. Behövde lite sol. Nehej. Inte då. Dumt att bli ledsen över en sån sak, för är ju inget att göra åt det. Ändå blev jag. Lite. Också på insidan samma sak. Finns bättre stunder med solsken och bättre känsla. Ibland kopplat till solskenet ute och ibland inte. Sen kommer det en vindpust, ett moln, och det dystra är tillbaka. Tårarna trillar, stämningen är i moll... Grått och ledsamt. Moloket. Vemodigt. En allmän avoghet, en allmän nedstämdhet. Svårmod. Trött och ledsen. Med stunder av lite bättre och lättare känsla. Följer med, för vet att det kan gå åt olika håll detdär. Borde ju ta sej i kragen och... Men det är inte alltid sådär bara. Och jag vill inte. Aning trotsigt småbarn i mej, som inte vill och orkar. Som drar upp fötterna ännu längre under sej i soffan och fortsätter kura ihop sej därinne. I skydd mot regnet och rusket. Men det inre rusket finns det inget skydd för. Det finns där oberoende, och är lättare om man accepterar det, tittar på det. Har gjort det lite mer idag, och idag var därför lite lättare. Lite mindre låst. Lite mindre dystert. Men i bergochdalbanesvängarna får man bara försöka ta en dag i taget. Leva med att det pendlar. För det gör det. Obevekligt.