They go through you...

Såg filmen Collateral beauty nyss. Med tårarna trillande stora delar av den. Att förlora ett barn är mer fruktansvärt än man kan eller vill föreställa sej. Ändå är det en vacker film. Och mycket tankeväckande... Jag fnissa till lite för mej själv när en av huvudpersonerna fundera på singelföräldraskap via donator. Vi finns ju nog lite överallt. Hon konstaterar sen att tiden tagit slut för henne, och "Tiden" svarar att "Children don't come from you, they go through you." Tyckte om den meningen. Kan innefatta såå mycket, och det är väl just det vi borde lära oss - att barn kan komma till oss på så många olika sätt, att vi kan få en föräldraroll på olika sätt, och att familjer kan vara väldigt olika, och samtidigt betyda lika mycket. Återstår att se om och hur... Och - remember to see the collateral beauty. (Och då menar jag inte filmen, även om jag nog kan rekommendera den med. Var dock isf förberedd på tårar.)