Kreativa skrivandet igång

Igår var första träffen med Simpukkas grupp för kreativt skrivande. Ett litet ivrigt gäng, som ännu växer med några till. De fem timmarna vi nu jobba tillsammans denhär första gången gick snabbt. Det var lite spännande, men väldigt givande! Tillsammans kom vi överens om årets upplägg, och skrev redan nu lite. Kortare, snabbare texter. Fem längre texter, på fem olika teman, ska vi göra under det kommande året. Och tre träffar har vi kvar. Det är stora frågor, tunga teman - så känslorna var med, starkt och tydligt. Men - alla förstår!! Alla vet vad det handlar om. Och däri ligger styrkan! På en av uppgifterna under gårdagen - med rubrik "förhoppningar, förväntningar och farhågor" - skrev jag (utgående från de fem ord som kändes viktiga för mej - kamratstöd, delaktighet, bearbetning, insikter och känslor);

Tillsammans blir vi starkare.

Kamratstödet - du och jag med liknande erfarenheter - ger mer.

I delaktighet är bearbetningen lättare.

Det går att hitta vägar i snårskogen, där insikter får plats att dyka upp.

Också känslorna kan komma, i den trygghet som gemenskapen tillför.

Vart dethär året av skrivande för mej, det kan jag inte veta. Men att det för nånstans, det tror jag är säkert. Skrivandet som bearbetningsmetod har jag ren i användning, så genom att öka mängden och vidga mina vyer genom andras tankar och input kan jag tänka mej att möjligheterna bara blir ännu större. Vi kommer tillsammans att göra en resa under året, vi i gruppen... En resa in i oss själva - och en resa med varandra... Genom kreativiteten och de teman vi tillsammans tar upp kommer var och en av oss att få titta på sina egna känslor och uppfattningar gällande barnlösheten. Lite brutalt möjligen, men ooh så nyttigt... Och genom att vi gör det alla tillsammans finns tillgången till stöd där. Tillsammans blir vi starkare. Och förståelsen som var och en, genom sin egen barnlängtan och barnlöshetsupplevelse, tar med sej till gruppen gör att mötet blir så mycket närmare.