Under en chat om annat fick jag följande feedback av en barnlöshets-medsyster;
"Jag måst säga att jag verkligen beundrar hur du har varit öppen med det här och delat dina tankar och känslor. Jag beundrar styrkan och modet som syns i det, och det är verkligt inspirerande. Det är nåt att sträva efter själv. Inte så att jag menar att styrkan är egenvärde eller nåt att uppnå, kanske snarare modet och styrkan och också stoltheten att vara dig själv och ärlig i ditt eget liv. Så tack."
Och jag blev så rörd och glad! :D Tusen tack för den jättefina kommentaren!! <3
Öppenheten och delaktigheten har (som ni ju ren visst fått läsa här några gånger) varit väldigt viktiga för mej. Barnlöshet är stora och jättetunga frågor, men delaktigheten och öppenheten har gjort bördan lite lättare för mej. Att tala om det har gett mej styrka... Har hoppats att nån annan samtidigt kan få nåt ut av det jag skriver, och är så innerligt glad åt att det har kunnat kännas sådär för nån!!
Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar