Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019

fredag 22 april 2016

So far so good hittills

Än så länge verkar allt okej. Symtomen kvarstår, ibland starkare och ibland svagare. Ju tydligare, desto lättare att lita på att lillingen hänger med. Så jag är bara glad åt dem även om de ju ibland gör saker en aning knepigare. Trötthet, stundvis illamående, kissbrått hela tiden, ömma bröst... Men gillar att det säger mej att hen är där! Så jag har ytterst gärna alla symtomen! I stunder när de tar paus finns oron där i bakhuvet... Tänk om...? Men sen dyker de upp igen... Men ändå säger jag bara so far so good... Tar en dag i taget och ser hur det går. Idag gick jag in i vecka sju. Har inte ännu helt förstått mej på det där med räkning av graviditetsveckor. Första dagen i vecka 7 är 6+1? Eller? Får inte riktigt ihop det som min kalenderräkning säger och vad dom sa på kliniken när jag boka ultran, men så sa min hjärna att det måst vara på det sättet isåfall...? Nån som kan upplysa mej om saken?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar