Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019

fredag 8 april 2016

Börjar vara lite nervös

Imorgon är det testdags. Vet inte ens om jag vill testa. Känslan har hela väntetiden igenom varit samma förvånansvärda lugn, och har varit rätt tillitsfull och optimistisk... Nu vågar jag inte alls lita på nåt. Vågar inte alls hoppas. Och vill egentligen inte veta... Om inte... Ändå måst jag ju göra testet. Det som avslutar denhär försöksronden, på sätt eller andra. Ett av två svar. Med såå olika implikationer. Det ena svaret att äntligen, äntligen är nåt just nu på gång. Det andra svaret att försök igen bara. Min känsla tidigare var att kan kanske möjligen eventuellt ha...? Min känsla nu är att varför sku det det. Snart vet jag. Snart är den jobbiga, enerverande väntetiden slut. Och nu vill jag inte att den är det. Alltför skrämmande fakta syns imorgon svart på vitt. Eller ja, blått på vitt väl egentligen rent konkret. Vill inte veta. Ändå vill jag ju nog. Ifall att... För det kan ju ändå ha...? Hoppashoppashoppas!!!!

3 kommentarer:

  1. Så fruktansvärt spännande!! Jag är med dig, i tankarna, och mina tummar värker av all spänning. Bamsekramar!

    SvaraRadera