Och nu måst jag ge upp

Sinne meni sit se. Den lilla gnistan av hopp försvann. Samtidigt känns det nästan mest lugnare att veta. Var lite jobbigt att hänga i luften och inte riktigt (fast nog nästan) veta vad som var på gång... Anyway - nu satt mensen igång, så då är det ju ännu mer klart med det. Ingen lycka denna gång heller. No lucky 13. Ledsamt, men var så förberedd på det att det mest bara känns tomt. Lite tankar på annat emellan nu och sen finns det ett embryo ännu kvar i frysen. Tänker inte alls bestämma nåt om när, tar det sen enligt hur det känns.