Foto Miika Rautiainen, för Simpukka-föreningens kampanj kring olika barnlöshetssituationer, Simpukka-veckan 2019

måndag 1 januari 2018

Problematisering av nyårskonceptet

Trots inlägget med boksluts- och framtidsfunderingar så är min känsla kring vår tendens till ”nyårshysteri” mest irritation. Ett nyår är ju rent praktiskt bara en ändring i vår konstruerade tideräkning, och på så vis inget som innebär en verklig förändring, eller ens alltid nån reell möjlighet till förändring fast man sku önska en. Förändring sker för all del kontinuerligt livet igenom, men mera sällan konkret kopplat till årsskifte, om vi inte talar om samhällssystem, lagar e.d. I individuella liv, åtminstone för min del, är nyår snarast en mentalt konstruerad förändring, om alls någon. Kan användas tankemässigt, men ändrar inte så mycket.

I år känns fokuset på ”nya möjligheter”, ”oskrivna blad” och annat dylikt, snarast som en skymf och chimär. Och med alla psykologistudier i bakhuvudet tänker jag att det t.o.m kan vara aningen farligt att tro, och signalera, att ett nytt år kan ge någon obegränsat med nya möjligheter. För så är det ju inte... Den jag är fortsätter vara densamma. Likaså (oftast) det sammanhang jag befinner mej i. Och den bakgrund jag kommer ifrån. Och allt det ger mej en referensram som nog påverkar en hel del vad jag kan eller inte kan. På gott och ont. Icke alls omändrat på något magiskt vis vid nyår. Alltså inga nya boksidor, inga större möjligheter. Ingen totalt ny person mittiallt bara för att siffra ändrar i året.

Visst, man behöver få ett nytt år för att kunna fortsätta drömma, och med tid dyker ju nya saker upp. Också nya möjligheter. (Men, nya svårigheter och begränsningar är i princip lika sannolika där ju.) Så tid är absolut en viktig faktor på många sätt, men inte begränsat till ett årsskifte! Förändring kan lika gärna råka ske, eller sättas igång, vid vilken annan tid på året som helst. Och det är kanske t.o.m. fiffigare att tänka så - att vill jag jobba på nåt så kan jag göra det när jag så önskar... Mentalt är vi på nåt sätt lite programmerade att behöva en bra tidpunkt, så nyår är liksom snyggt och prydligt där. Liksom månadsskifte, eller måndag. Vi gillar snygga tidpunkter. Så även jag. Men börjar mer och mer opponera mej mot det. Framför allt mot detdär med att påstå att möjligheten är annan, ny, större.

Nej - det är inte alls sagt, och det är inget jag har rätt att påstå, framför allt inte åt någon annan! För jag vet inte huruvida det faktiskt finns möjlighet eller ej. Period. Viktigt att veta var man har möjlighet att påverka och var inte. Vad man realistiskt kan drömma om och vad inte. Drömma är för all del alltid möjligt ja, men realiserade drömmar är nåt annat! Och nyår ändrar inte chansen för realiserade drömmar, om de är sådana som faktiskt inte har en reell grund. Genom våra signaler om alla nya möjligheter, alla tomma boksidor, alla bättre, nyare versioner av jaget osv osv har vi tyvärr en tendens att ge folk en känsla av att de inte duger, att de inte jobbat tillräckligt hårt än, och att vad som helst kan ordnas bara man drömmer, tänker, jobbar, vill... Och det är ju lika lite sant nu som det var före årsskiftet.

Drömmer gör vi alla ändå, och ska så få göra. Bara vi vet skillnad på önskedröm och verklighet, och vet vilka drömmar vi ska sätta i vilken kategori. Utvecklas gör vi alla också, och ska så göra. Det hör till livet. Som en totalt oundviklig del... Med positiva och negativa aspekter. Som väldigt sällan på något sätt alls är kopplade till nyår. Vill man se nyår som en möjlighet till ny utveckling för egen del, be my guest! Det är förstås tillåtet och alldeles okej. Inte begränsat till nyår förhoppningsvis för då kommer man inte speciellt långt. Och inte på nåt sätt extra möjliggjort av nyår heller, vilket är den synvinkel jag nu här försöker opponera mej emot. Ok att vilja ändra, välja en förändringsbar aspekt, och jobba på det. Vid nyår och närsomhelst annars. Men inte ok att signalera att vem som helst har vilka möjligheter som helst. Nu vid nyår, eller annars heller. Livet fungerar inte så. Inga magiska nya blad.

Jag har ju själv de senaste åren på nåt sätt haft dendär samma känsla av att ”nu i år...”, kopplat till fertilitetsvården. Nej, det gick inte dethär året (heller), men då måst det ju gå nu nästa/detta år!? Nej, det måst det inte. Ett nytt år innebär ingen magiskt bättre fertilitet alls. Sorry. Kunde gärna tagit den nog, men det var ju inte så det fungera. Så fastän årtalet hann få ny siffra flera gånger ändra sej den aspekten inte. Fertiliteten var det lika dåligt med även efter nästa årsskifte, och nästa, och nästa. Även efter detta, men det spelar numera ingen roll. Kan däremot bli lite sur och trött på de tankesätt vi har, och flitigt odlar, kring de nya möjligheterna - för ofta används de ju också i dehär sammanhangen, och signalerar åt mänskor att de med nya drömmar nog nu detta år... Dröm lite starkare bara...

Funkkar inte så. Inte efter nyår heller. Sorry. Men antar ni ju nog vet det lika bra som jag. Plattityderna fortsätter vi med iallafall. I mängder vid nyår, men nog annars också. Jag faller också i fällan ibland. Vi tänker inte på vad de egentligen säger, och inser inte hur illa de kan göra. Vill hjälpa, men gör allt annat. Att tänka sånthär själv - det är ju okej om man så vill. Men att uttrycka det åt nån annan, det kunde man kanske vara försiktig med... Det kan i värsta fall dra undan mattan för den andra, eller signalera att hen inte duger, inte gjort tillräckligt, eller nåt annat fånigt. Som, speciellt för en person som har tunga saker i hantering redan, kan få ganska jobbiga följder. Inte direkt okej liksom.

Hoppas ni inte missförstår mej nu... Jag är absolut för drömmar och utveckling!! Tänker själv också fortsätta med bägge, så gott jag kan. Oundvikligen. Psykologin ger mej en stor dröm, som just nu har många väldigt realistiska delmål. Men t.o.m. den, ändå rätt konkreta drömmen, har aspekter som inte helt säkert är genomförbara. Barndrömmen var inte en där jag kunde påverka, trots folks tankar om nya, nästan obegränsade möjligheter. Och jag är väl medveten om att jag, dröm eller ej, utveckling eller ej, inte är något oskrivet blad och inte kan bli lite vadsomhelst. That’s life. Ok så. Viktigt bara att vara medveten om det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar